Munblåst – det enda rätta på ett hus från 1832!
Så var det dags att sätta tillbaka glasen i bågarna. Tanken var egentligen att bjuda på en liten glasskola eftersom vi tycker att det är viktigt med rätt glas så att det matchar fönstrens och husets ålder, men det får räcka med en bild som visar de munblåsta glasens underbara skimmer. I jämförelse ser valsade glas randiga ut och planglas är helt förödande döda.
På Ingemarstorp satt det en blandning av munblåsta, valsade och plana glas och vi har successivt återställt till munblåsta glas när vi renoverat bågarna eftersom vi tycker att det passar bäst och ger den rätta känslan. På grund av svårigheten att fotografera och visualisera skillnaderna mellan de olika typerna av glas avstår vi för stunden att visa på skillnaderna. Det är hur som helst viktigt att man lär sig se skillnaderna om man har för avsikt att köpa begagnade fönster och/eller glas på t ex blocket. Det har hänt mer än en gång att jag åkt långt för att mötas av valsade glas som säljaren beskrivit som munblåsta och därmed åkt helt i onödan. Köper man på byggnadsvården är risken liten att man blir blåst (!), men där är glasen ordentligt dyra. 3-4 tusen kr per kvadratmeter är inte ovanligt och stora glas är generellt dyrare per m2 än små eftersom de är ovanligare.
Om man skall passa in “nya” glas i bågarna som är för stora är det bra att lära sig skära dem. Tunna munblåsta glas som oftast är 1-2 mm tjocka är lätta att skära om de är ordentligt rengjorda och man har rätt verktyg. Använd en glasskärare med oljebehållare, en spritpenna att märka med, en frigolitskiva som underlag och ett lämpligt anhåll, t ex skena till en sänksågl. Fördelen med skenan är att den har gummilister på undersidan som gör att den inte glider när man skär – klart värdefullt! Man skär mot bakkanten på skenan (den höga) och då glider skäraren lätt och fint. Även en stållinjal, trälister eller en tapetlinjal kan fungera, men skenan slår dem alla med hästlängder. Med lite träning kan man framgångsrikt lyckas skära bort så lite som ner till 1 mm av glaset utan problem. Skär man bort mycket går det enkelt att bryta bort det skurna med handkraft, men är det väldigt lite av glaset som skall bort kan man ta hjälp av en platt- eller hovtång. Träna på kasserat glas!
Nu är det dags för sätt- eller falskittet som syftar till att ta upp ojämnheter i falsen och se till att det blir tätt. Vi använder linoljekitt som arbetas/knådas ihop ordentligt och värms upp med händerna så att det varken kladdar eller är för torrt. Fördelen är att det relativt enkelt kan appliceras och det går att jämna till snyggt med kittkniven. Applicera i kittfalsen och placera glaset i falsen. Med glaset på plats gäller det att med viss försiktighet pressa ner rutan i kittet så att en “lagom” mängd kitt återstår mellan glaset och bågen – kanske 0,5-1mm. Man trycker ner glaset i kittet genom att pressa på glaset nära kanten och förflytta fingrarna runt glaset varv efter varv tills man är nöjd. Det finns de som rekommenderar en skakslip (utan slippapper såklart), men vi jobbar helst med fingrarna. När man känner sig nöjd kan kan skrapa bort överflödet av kitt på ovansidan. Är man osäker på om sättkittet är lagom tjockt kan man försiktigt lyfta på bågen (vänd den inte – glaset ligger löst!) och skrapa bort kitt på undersidan och bedöma tjockleken. Efter ett tag lär man sig bedöma detta utan att skrapa bort överflödet.
Lite beroende på passningen mellan glas och båge kan det vara bra att lägga distanser (t ex bitar av tändstickor) mellan kanten på glaset och bågen efter att glaset ligger på plats. Vi gör det oftast inte, men vet att andra alltid gör det – välj själv!
När man är nöjd med glaset är det dags att sätta fast det. Vi började med klassisk glasmästartråd/stift som man spikar och böjer av på brottanvisningarna, men insåg snart att det behövdes något bättre och skaffade en Fletcher Frame Master istället. Den fungerade ganska bra, men det är svårt att ställa in fjädern på ett bra sätt, så nu använder vi enbart blecken/stiften till Frame Mastern och spikar in dem för hand med en glasmästarhammare – då får vi det precis som vi vill ha det! Vi fäster ca 5-7 cm från hörnen och sen jämnt fördelat på kanske var 15-20 cm.
När glaset sitter ordentligt vänder man på bågen och skrapar rent kittkanten på insidan av bågen. Här bör man vara petig med att få den kanten slät och i linje med bågen så att det blir snyggt senare när det är dags att måla.
Det sista och kanske viktigaste steget är att kitta utsidan och det kräver en del träning för att bli bra. Man vill ju få en jämn och fin kittning med skarpa hörn som ansluter snyggt mot glaset men vi undviker också till varje pris att få så kallade “sorgkanter”, d v s att man kan se kitt och/eller färg från insidan av fönstret – fult är bara förnamnet. Bilden nedan är på ett ”testfönster” som vi inledningsvis lät en “professionell” fönsterrenoverare göra, men han fick ganska snabbt respass – vi avverkade faktiskt fyra professionella fönsterrenoverare innan vi insåg att det var bättre att göra jobbet själva. Själv är bäste dräng som vanligt.
Det man lämpligen försöker uppnå är att kittningen slutar kanske 1-2 mm innanför kittkant/karm på insidan av fönstret. På så sätt kan man måla ut några mm på glaset på utsidan och sen skära rent och få kittningen/färgen att linjera på ett bra sätt med insidan av bågen så att det ser snyggt ut när man tittar ut genom fönstret. Om kittfalsen är smal så kan det givetvis innebära att att kittkanten blir ganska flack, vilket gör det något svårare för vattnet i bågens nederkant att rinna av, men vi tycker att det estetiska är viktigare och om man regelbundet ser över sina fönster kan man ta hand om dem vid behov!
När man har fått till kittningen med kniven så att man är nöjd brukar det vara en stor eller liten kittrand kvar på glaset. Antingen tar man bort den med fingrarna, utan att skada kittkanten eller så kan man ta bort det med en japanspackel. Även kittkniven brukar fungera bra när man fått upp lite vana. Övrigt eventuellt kittkladd/olja på glaset låter vi vara kvar tills vidare – det tar man lämpligen bort med rakbladsskrapa i samband med rengöring/puts när fönstren är färdigmålade.
